fredag 28 januari 2011

Vilka ska Moderaterna skylla på nu?

Jag läste en sak som verkligen fick mig att häpna. Det är en sådan sak som är ren ironi och som att slå in en boll i öppet mål.

"Under de borgerliga partiernas första fyra år vid makten har antalet unga som förtidspensioneras ökat med nästan 40 procent."

Smaka på de orden i munnen!

Dessa borgerliga partier som under hela valrörelsen hoppade på Socialdemokraterna med att förtidspensionera folk i princip på löpande band, som kritiserade hur Socialdemokraterna kunde förtidspensionera så många.

Moderaterna körde stenhårt med retoriken "jobblinje eller bidragslinje" och väljarna svalde det med hull och hår. Så kommer den här nyheten om att just bidragen ökar, ett rejält bakslag för de kära "Nya" Moderaterna och dess följeslagare.

Moderaternas Ulf Kristersson beklagar sig, som alltid är det lättare att beklaga än att agera och verkligen göra någonting. Han kallar det även en politisk katastrof, det är ju en rolig kommentar från en moderat må jag säga.

Men att de inte gör vad de är bäst på? Att skylla på sossarna?

Det är en hemsk nyhet, faktiskt, men ack vad skadeglädje kan vara underbart ibland.

Mina tidigare planer för ett blogginlägg skulle vara om Gudrun Schyman och hur hon lämnar positionen som talesperson för Feministiskt Initiativ. Varför inte ta med en del av det också?

Jag gillar Schyman, hon är en fräck dam som är bra i debatter, trots att hon är ganska självgod. Hon har ett sätt där hon går fram riktigt rejält under debatter och vågar säga vad hon tycker, möjligtvis på både gott och ont.

Jag är säker på att FI har mycket att tacka Schyman för, då hon säkert ensam har dragit en del röster till partiet. Då Schyman inte lämnar partiet helt så kommer hon vara kvar, och rösterna kommer att bestå. Men skulle hon ha lämnat så skulle jag ha gissat på att de hade varit körda som parti.

Något jag tyckt hela tiden är att att FI är ett parti som är onödigt, det kanske låter som jag släpper en rejäl bomb då jag är feminist och mycket av mitt eget politiska engagemang är för att nå fullkomlig jämlikhet mellan könen, men deras åsikter kunde lika gärna vara vänsterpartiets åsikter, så jag anser att FI borde ansluta sig till Vänsterpartiet och därmed stärka den feministiska kampen i partiet.

torsdag 13 januari 2011

Vägval vänster?


De senaste dagarna har vi sett mycket av Vänsterpartiet i media. Det som debatten har handlat om är Lars Ohly och om han ska avgå eller sitta kvar. Inte så konstigt heller att man i borgerlig media riktigt frossar i det här, det är personinriktat så in i bomben och det älskar vår kära media.

Fler uttalar sig med orden att Lars Ohly borde lämna sin plats som partiledare. Bland de som säger det ser vi kända vänsterpartiser så som Jens Holm(mycket kunnig inom miljöpolitik) och Stig Henriksson, Vänsterpartiet Fagersta.

Visst har det gått till att enbart handla om person, vi såg samma sak med Socialdemokraterna innan Mona Sahlin avgick, och efter det har det handlat om soocialdemokraternas kris, något högern frossar i. En del säger att det viktigaste är vänsterpartiets politik, andra säger att det just nu handlar om ledarskapet. Enligt mig ser jag dessa två hänga ihop i en symbios, rätt personer kan locka fler som blir intresserade av politiken, men politiken i sig måste också vara relevant för väljarna och det är viktigast av allt. Utan väljare så dör ett parti.

Det behövs även talas mer om IDEOLOGI, faktiskt rent allmänt inom svensk politik.

Personligen tillhör jag de som gärna ser att en man och kvinna delar på partiledarskapet. Jag tycker det känns som det ultimata, se på Peter Eriksson och Maria Wetterstrand och hur bra de fungerar ihop. Inom vänstern lyfts Ulla Andersson fram. Själv gillar jag Josefin Brink, hon är riktigt häftig.

Det höjdes även röster om att ha en extrakongress på direkten, men den debatten verkar ha dött och ut man hör eller ser inget om att fler kräver en sådan.

Jonas Sjöstedt har nu gått ut med att han redo att ta rollen som partiledare, men har sagt att om Ohly kandiderar så gör inte han det. Det är något jag har svårt att förstå, Ohly har sagt att han tycker det är bra om fler säger att de ställer upp till att bli valda som partiledare.

Jag har svårt att förstå hur Sjöstedt tänker där, han kan tänka sig vara partiledare, men tänker inte utmana Ohly? Om inte Ohly avgår självmant? Trots att Ohly har framfört att de som vill SKA ställa upp.

Det vi ser nu är iallafall ett viktigt vägval för Vänsterpartiet, det är bara att vänta och se vad det urartar i.

http://svt.se/2.22620/1.2294673/v-politiker_vi_maste_byta_partiledare
http://svt.se/2.22620/1.2294853/ohly_jag_ar_vasentligt_battre_nu
http://www.expressen.se/nyheter/1.2289617/lars-ohly-jag-har-lusten-att-sitta-kvar
http://www.expressen.se/nyheter/1.2289260/nu-vill-allt-fler-att-lars-ohly-slutar
http://www.dn.se/nyheter/politik/fler-i-v-vill-att-ohly-gar

tisdag 11 januari 2011

Jakten på att bli kändis

Är det bara jag som är trött på den här ständiga hetsjakten på att bli känd till varje pris?

Vi ser ett utmärkt exempel på det om man tar deltagare i diverse dokusåpor. I vissa dokusåpor ska det festas, ligga runt och svinas rejält, och deltagarna gör det utan att skämmas. De går med på att förnedra sig själva, för att bli kändisar. Det här inget nytt, men nu har det hela tagit ett större kliv in i förnedringens lokaler.

Vi har även sett många exempel i kändisvimmlet på folk som har ångrat sig när de har blivit äldre.

Jag vill helt enkelt ställa en fråga, Vad är det i vårt samhälle som gör att människor genomgår denna hetsjakt till att bli kändisar?

Sedan har vi även provokatörerna som antingen är med i tv/radio eller skapar en blogg och skriver skit om den ena och den andra, samtidigt som de lägger ut bilder på veckans/dagens mode. De har en attityd som visar på att de är så fullkomligt självgoda så man har svårt att förstå hur de ens kan bli tagna på allvar, för kända blir dem absolut, de blir inbjudna till program och debatter och diverse andra evenemang.

Vissa går så långt som att de bygger upp en karaktär, en narcissistisk självbild som man utmålar med flit, allt i jakten på kändisskap.

Att "skapa känslor" hos människor är något positivt i denna hetsvåg av hetsjakt på kändisskap, men det spelar ingen roll VAD för känslor man skapar hos människor, huvudsaken är att det man säger eller gör blir en snackis, och att "alla" vet vem man är. Att man blir hatad och även dödshotad tar man med en nypa salt, då människorna som hatar och kommer med hot är just "avundsjuka"

Jag ställer samma fråga igen, Vad är det i vårt samhälle som gör att människor genomgår denna hetsjakt till att bli kändisar?

lördag 8 januari 2011

Dyrare med Rot-avdrag?

Enligt E24 passar många hantverkarfirmor på att ta mer betalt för utfört arbete när det är skatterabatt på att renovera om. Klart att man ska ha betalt när man gör ett sådant arbete, men på samma gång är det väl inte en alltför galen gissning att gissa på att det är fler fifflare bland firmorna som dyker upp inom branschen när de ser möjlighet till att tjäna mer pengar. Något som minskad kontroll underlättar.

Med tanke på att fifflare dyker upp så skriver Skatteverket själva så här:
"En annan, dessutom kriminell, avart i spåren av rotavdragen är att byggföretag kidnappar personers identiteter. Med hjälp av personnummer på privatpersoner som inte ens utnyttjat hantverkartjänster har bolag äskat skatteersättning, för att få ut rotavdrag. Enligt Skatteverkets granskning har så här långt 75 miljoner kronor betalats ut felaktigt på grund av detta tilltag."

Innan var det privatpersonerna själva som hanterade avdraget i deras självdeklaration, men nu är det hantverkarna själva när de fakturerar kunder.
Det finns hantverkare som då lägger på en serviceavgift på räkningen, och därmed blir det dyrare för privatpersonen.

Det är tydligen en stor del människor som ringer till Skatteverket och berättar att de tycker det har blivit dyrare med byggtjänster.

Skatteverket:
"Sveriges Byggindustrier gjorde en enkätundersökning bland medlemsföretagen när fakturamodellen introducerades, det vill säga att firmorna själva administrerar rotavdraget gentemot Skatteverket. Enkäten visade att mer än var fjärde firma, 27 procent, hade höjt priset till följd av denna procedurförändring."

Var det här hela idén i det dolda? Att ha dessa smyghöjda kostnader för att på så sätt få tillbaka det som förloras på skattesänkningar? Vi alla vet att Alliansen(M) gillar att sänka skatter, samtidigt som de propagerar för att det blir en billigare marknad i och med konkurrens. Inte blev apotek, kollektivtrafik eller bilprovning dyrare.

Jag vill ju inte låta som en foliehatt som tror på konspirationer, men visst låter det logiskt?

Sänk skatt.
Lura folk att tro att det blir billigare.
Det blir dyrare.
Få tillbaka det som den sänkta skatten förlorar.

Det är något som luktar ruttet...

onsdag 5 januari 2011

Arbetsgivarens diktatur

Får man kritisera sitt jobb? Javisst får man göra det, men det ska man hålla privat för sig själv. Kanske man får viska lite till varandra i fikarummet på rasten, men bara kanske, du vet inte om den du viskar till sprider det vidare till någon annan, som sprider det vidare och en chef får reda på det.

Nej i dagens Sverige ska man hålla käft om man ska ha kvar sitt jobb.

Man kan absolut inte göra som den här mannen, som kallade sitt jobb för dårhus. Sa han det rakt ut? Nej han skrev det på sin egen facebooksida.

Även två andra personer fick sparken efter att ha framfört kritik även dem på deras facebooksidor.

Alla hade en sak gemensamt. De var anställda av bemanningsföretag. Det är en väldigt otrygg anställning, där man ska ha tur om man får ha kvar sitt jobb. Att man kan få sparken för en så kallad "illojal handling" är bara ett rent skämt, vart dras gränsen för att man är illojal?`



Håll tyst och arbeta, du vill väl inte vara illojal heller? Arbetslinjen, Sverige jobbar och så vidare...